och kanske
är det för att dikten alltid
överträffar verkligheten
eller för att jag vet
att för varje ord
jag skriver
blir det ett färre att bära,
- - -
och jag tar dina ögon
i mina händer
när du viskar
\'herregud, flicka
du är sådan drömmare\'
håller dem, och vrider om
, vrider ur
tårarna som borde finnas däri
plockar upp
knytnäven
ur min hals och stoppar
den i din
så att det kläms och blöder och droppar
och jag tar servetter
och smetar ut
blodfärgen till tecken
till bokstäver
och jag formulerar
dina ögons osymmetri, din tunga
när den lägger sig ovan överläppen
och hur mitt röda hår leker
kardborre
med ditt niomillimetersskägg
- - -
(mar)dröm: du lägger din jeansjacka
över hennes axlar. flackar lätt
med blicken innan du sätter dig ner och tar
hennes hand.
- - -
det finns en röd tråd;
jag måste hitta ett sätt
att få dig att fästa. stanna.
hitta luftvägar
mellan min svindel och tankarna
som skenar i rytm
med hjärtklappningen
och muskeltrådarna
som är virade femton varv
runt mina vrister.
och jag vässar dina naglar som ett löfte
att sprätta sömmarna
på mitt skelett
och mina urgröpta tarmar
och skräcksvettsfläckarna
och cigarettröken
bildar skrifter
på servetter
på bankomatkvitton
som jag knycklar ihop till pappersbollar
och kastar
för att träffa
DIG.
för att du ska känna
för att du ska lyssna
för att du ska se på mig
titta på mig
bekräfta mig
visa att jag existerar
att jag inte behöver ramla
i ett blodomlopp
av självdestruktivitet
och galenskap och meningslöshet
du förkastar.
och du viskar
\'herregud, flicka
du är en sådan drömmare\'
och jag vet.
jag förstorar saker
och jag romantiserar
saker
och jag / ligger / med livet
för att få / det nerskrivet
man kan kvadda
en volvo s80.
man kan skära sig
rödrandig
med en frisörsax
eller mixa
ett par centiliter vodka
med några gram
smärtstillande
& sövande
tabletter, jag lovar
#beentheredonethat
the truth is spoken,
face the facts
det ger ingenting
annat än en bra story
- - -
(mar)dröm: hon talar i ovanliga termer
och du smilar medan hon tänder en joint.
dina läppar lutar sig närmre hennes.
- - -
och jag tappar
......o
.........r
.......d
och jag kastar ord
tror att om jag pressar ner
tillräckligt många stift
kanske något tillslut
lossnar
och jag svettas blod
punkterar tunntarmar
kedjeröker mig lugn
och i ringarna jag blåser
hänger jag min rädsla
att du försvinner.
att
kardborren försvinner
drömmarna
försvinner
att allt försvinner
klingar ut
lämnar luckor
och att jag tillslut är ensam
med tomma hylsor
och de minnen jag skapat
och att du
bara är torkat bläck
på servetter,
- - -
och kanske
skriver jag för att vakna
skräcksvettig
om jag får se vad jag tänker.
tar muskeltrådar och binder fast,
formar piller till pappersbollar
till knytnävar i halsen
låter livet passera revy
i en hostattack.
kanske är det för en önskan
att föreviga
eller för att när du läser
knyter jag mina ord
på dina läppar
och jävlar vad du är min bara
min då