se dig om människa
ty även om det är mellanrum mellan oss 
flätas trådar av sammanhörighet
bland packade väskor, den närvarande döden
och i röster som berättar om liv, 
kärlek, kärlek och de svarta fragmenten av spott

se dig om människa
var inte rädd för skeletten omkring dig
de berättar alla samma i historia
för de var alla mannen med gitarren
med ristad hud och söndergråtna hornhinnor
en gång gömda bakom glansbildslim

ja se dig om människa
under resan, resan ingen kan värja sig från
se hur vi alla färdas
ingen smärta densamma och ingen glädje drucken lika
och glöm aldrig att de båda finns gömda
i varje människas sång