skogsbrynet med sin lummiga grönska

hälsar mig välkommen

till skogen

och dess skönhet

tystnaden lägger sig som ett lock

över nejden

lugnet jag känner

återspeglar sig i mina steg

där jag vandrar bland tallar och granar

duvorna hörs kuttra

lommens läte hörs från tjärnen

en bit längre fram

naturen med sitt egna språk

gör mig timid känner mig ödmjuk

njuter av varje steg jag tar

tystnaden från alla vardagens ljud

är en lisa för själen

nu kan jag ta mig an

det som väntar mig

när jag kommer hem från min underbara

skogspromenad

anits 15 juni 2014