Jag fick ett plötsligt infall

på vägen hem från staden

att vika av och köra

en liten kurvig byväg


Solen sken så härligt

jag njöt i fulla drag

av vägrenar som prunkade

av otaliga blommor


Orörda fick dom stå där

prästkragar, millioner

i flera kilometer

de prydde vägens sidor


Och vore det ej sommar

så kunde man få för sig

att det var vinterns drivor

av snö som hade samlats


En sådan mängd av blommor

jag aldrig förut skådat

kanske en vitsippsbacke

eller Neptuni ängar

skulle kunna tävla

med det jag sett i dag


Min tacksamhet är stor

inför naturens under

och upplevelsens glädje

bär jag med mig inombords

tar fram i små portioner

då jag det mest behöver

när kylan helt tar över

och vintern verkar lång