En okänd blick möter min i spegeln.
Den återger ett främmande landskap:
trädens knoppande grenverk bär tystnaden mellan oss
likt händer uppsträckta mot en nyöppnad himmel.
En vit fågel svävar ovan vår ordlöshet
och väver samman våra inre landskap.
En ordlös främling har alltid gått vid min sida.
Jag ser mina fotspår i snön
och hans bredvid mina.