En av de varmaste somrar man minns var 1955. Vi, två 15-åriga flickor, såg fram emot ett sommarjobb på västkusten. En släkting som arrenderat en servering ute på en liten ö mellan Strömstad och Koster behövde serveringspersonal. Hon tyckte att vi skulle passa bra. Vi hade aldrig varit på västkusten, bara hört talas om hur fantastiska bad och klippor det fanns där nere samt spännande sommargäster.

Vi tog tåget från Dalarna. Kom ner till ett kallt och regnigt Strömstad där vi inte möttes vid stationen utan själva fick dra på våra tunga väskor och leta upp fasterns adress. Hon bodde på övre våningen i ett stort hus intill ett vattendrag. Under sommaren var övriga rum uthyrda till sommargäster. Kommentaren när hon såg oss var: " Så blöta ni är! Jag tyckte att det var så dåligt väder så jag ville inte gå ut."

Efter att vi fått litet mat så skulle hon prova serveringskläderna på oss. Hon hade klippt till kjolar av en blå och vitmönstrad badkappa och tråcklat ihop vita blusar av ett silkigt tyg från en begagnad sommarklänning. Tur att vi inte var speciellt storväxta jag och min kamrat. På natten fick vi dela på en säng inne i en liten skrubb där det inte ens fanns belysning.

Inför resan hade vi talat mycket om vad vi skulle roa oss med på vår fritid och sytt upp nya klänningar för eventuellt besök i Folkets Park . Dom kläderna hängdes nu in i en garderob ute på vinden.

Vi väcktes tidigt nästa morgon. Det var fortfarande regnigt och ruggigt, men efter en snabb frukost kom den första ordern:" Packa ihop allt ni behöver nu, för vi ska fara ut till ön". Fastern hade hyrt en båt som skulle ta oss till Styrsö.

Det blåste friskt och vågorna slog över båten. Vi var genomvåta när vi äntligen kom fram till ångbåtsbryggan och kunde hoppa i land. Genom regnet kunde vi skönja det som skulle bli vår arbetsplats i nära två månader.
Klippor och sandstrand, en länga med badhytter , en låg byggnad som inrymde kiosk, kök och ett rum där vi skulle bo. Framför huset fanns en ganska stor altan och allt såg väl riktigt trevligt ut, tyckte vi.

Vid närmare inspektion visade det sig att det fanns ingen elektricitet dragen till byggnaden. I köket stod en stor svart vedspis och i vårt rum var möbleringen sparsam. Två sängar och en pall med en fotogenlampa.En potta stod under sängen. Kylskåp fanns ju inte, men en jordkällare på baksidan av huset , en grön vattenpump och utedass uppe i backen.

Här i huset blev vi flickor lämnade med några smörgåsar. Fastern återvände in till Strömstad för att återkomma nästa morgon. Vi försökte installera oss så gott det gick och fram emot kvällen när det mörknade så satt vi och tittade in i fotogenlampans osande låga och undrade vad vi gett oss in i...........
(fortsättning följer)
.