Hon skriver ännu inte om kärlek

Nu

skriver hon om den glänsande stekeln

som kryper uppför linden

Vart är den på väg?

Sen

skriver hon om  katten som sakta vrider sig på rygg

i gräset och låter solen värma magen medan teet svalnar i kopparna

Hon lyssnar

efter mjuka steg utanför sovrumsdörren

från den som lämnar lilla lampan på

och får en varm klump i halsen

för att någonting skulle kunna ta slut.

Kan det?

Hon försöker

beskriva gulmårans utbredning i badviken

och dess söta doft från förr som hon nästan hade glömt bort

och kliver ner på en smultrontuva av minnen

Hon skriver ännu inte om kärlek

Hon skriver till och med om fullriggaren som går förbi på fjärden

och ljudet från dess segel som bedövar hennes öron

och får ögonen att rinna över av en obegriplig sorgsen längtan

utifrån en ännu inte helt tillgänglig minnesbank i hennes

djupaste själslager. Där det skär i hjärtat av sorger

och bedrövelser som inga återfödelser kanske någonsin kan läka.

En smärta som hon har åtagit sig att bära i sin innersta ryggsäck

tills den kan återföras som en Sagornas Ring eller smältas ner i urberget.

Nej hon skriver inte ännu om kärlek.

Kanske kan hon ändå börja skriva AV

*

just kärlek.

Vad det nu är ...