jag var en lunga, varm och fuktig,
skälvande under dina fingrar,
tills de pressade all luft ur mig
och spred mina nervtrådar i jorden.
och där, som standar på ett slagfält,
skjuter lejongap upp
mina purpurkäftar ryter,
mina gyllene kronblad smattrar i vinden.

för varje kropp som rister,
för varje knopp som brister,
hör mig, hör mig
och vet att jag slår rot i dig
som du slog rot i mig.