Det rör sej
det lever
inom oss

Små celler, Jag älskar bergstoppar
mina flyger

Mina ögon fladdrar som småfåglar
de sväljer allt vackert

Dej i din prakt

Att ligga halvdöd
i en kontorsstol

eller försöka komma någon vart i livet
Att missa hela gudomligheten
invid din näsvinge

Ett vingslag
av en vind

Den rycker loss tanken
och befriar dej

Påbuden förkalkar barnets törst
hindrar dess underbara fantasi
och hetsar henne till resultat

för ordningens och kontrollens skull
väktare jagar graffittimålare i natten
Staden vill inget hellre än att bli smyckad
målad under sina ögon
hennes grå trötta ögon längtar


när de bildar
en smaklös öken
runt hennes hy
av tristess
isolering
ensamhet
och leda av
höga hus

i ett meningslöst
typiskt svenskt vardagsliv
så som han till slut
lämnar henne

Är att må bra
och ha rätt
Och förfölja
det som är fel

Jag minns inte längre revolutionen
gemenskapen förändringen
och den underbara kraften underifrån.
att känna vördnad

Jag ser hur deras pengar äter upp våra själar
räknetalen
maten och hälsan vidrigheterna och bristen på vänskap
och solidaritet

är allt som vi tror
är våra drömmar