Nattpass och fikarast
Stunden är som gel€
Den blir vinterbrus om mina ögonfransar
den liknar en sekundvisare i tal
viskningar rop och skrik
eller bara tal
Alla människor kan tala
de pratar oavbrutet
men med vem
vet dom det
innerst inne
De delar sin lilla tid i liv mellan
två evigheter
som de två fåglarna som sitter fast på varandra
på den sammansvetsade grenen som sticker ut
där på släktträdet
Sedan bölar de där något ofattbart sker
Nattens lampor kan inte brinna
det finns ingen natt
bara dåligt väder
sånt vi skyr
Och måste skriva om
och vi skriver tills nattens lampor skickar ett brev
och får oss att känna
Andra vet att Gud finns
De vet så väl att de går i döden för sin vetskap
även jag
men jag låtsas inte om det
så tjurskallig jag är
Ritar hellre Jupiter på flickans panna
och kryssar sjöarna bakom månen med henne
när vi går bakom ICA och tuggar på ett ben