Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Saker o ting förändras...


Rostigt tandkött

En gång var du den vackraste jag visste,
Nu liknar du mest en skugga av den du en gång var.

En gång ville jag dö för ditt vackra leende,
Nu ser dina tänder mest gula ut.

En gång skrattade jag ihjäl mig varje gång du drog ett skämt,
Nu tycker jag mest att det är pinsamt fånigt.

En gång var min högsta dröm att få ditt löfte runt mitt finger,
Nu gläds jag av lättnaden att jag vaknade innan.

En gång var din kyss det bästa jag upplevt,
Nu smakar minnet mest rostigt tandkött.




Fri vers av PoetTina
Läst 405 gånger
Publicerad 2006-03-31 21:06



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

PoetTina