eget foto på mina pelargoner
Jag minns än
jag minns än hur det ekade sista kvällen och natten innan jag flyttade från huset
jag satt i gungstolen tittade på teve minns hur det ekade
jag hade gjort mig av med många möbler i vardagsrummet möbler som skulle bli för stora i en lägenhet
det fanns bara gungstolen bordet teven och en tom bokhylla där jag satt
i köket köksbordet och fyra stolar i sovrummet min säng
en hel del kartonger stod i hörnen sånt jag packat ner så det skulle gå fort att flytta när mina söner skulle komma och hjälpa mig
på övre våningen fanns det mera allt jag kunnat packa ner i kartonger var gjort
båda badrummen var tömda kände mig ensam ledsen jag saknade min Ninja som var borta sen två månader tillbaka
jag hade gärna haft en henne kvar mitt samvete hade sagt att hon aldrig skulle trivas högst upp i ett hyreshus hon som var van att springa lös ute på tomten
jag satt där i det nästan tomma huset hörde hur det ekade när jag gick över golvet
jag var ändå glad att jag funnit en lägenhet att ensam bo kvar var inte att tänka på
jag hoppades att jag skulle trivas i lägenheten jag som alltid bott i hus
jag minns än den sista kvällen och natten i tomma ekande huset
jag kunde inte sova låg och tänkte på allt som hänt dom sista åren steg upp gick runt såg ut genom fönstren en sista gång hoppades att allt skulle bli bra äntligen
anits 31 augusti 2014
Fri vers
(Prosapoesi)
av
anits
Läst 172 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2014-08-31 10:56
|
Nästa text
Föregående anits |