höstnalkan
i kornsådds
kärnåker




havet

ytan rörs av
drakglöd




krusas
hör
du


djupens sånger stiger
ur järnklanger
givnas


vinterkraft



drakarnas vingar
välver




vinterfjärilar
är


dimmans silver





ur hennes givmilda
ädelhet


gyllensaffrans
beslöjade
oval




pilar
släpper ut långa svall

fingrar
spelar
vattenlyra


stämd i oktav




hon sitter
stilla
med vitnande knogar

jag
är det



pärlmusslan
landar vidsides




jag kryper in i skalet
slutes om



en hand vilkenkom
lägger mig



värnad i vinterkommande
andas
ut


tystrosor


järneken bär
röda
eldbär