Jag hamnar I djupa depressioner. Sitter och grubblar på mit förflutna. Som att riva up sår och hälla I salt, Blir jag manisk, Arg, ångestfylld och kall

Men

När jag läser andras historier om mishandel och våldtäkt.

Påminer ni mig om varför jag lever.

Det finns många med mentala sår. Jag är inte ensam I mit gråa håll

Inte för att jag önskar någon dess smärta, men det ger mig en känsla av att jag inte är ensam