Och de andra krigen då?


Vilka andra krig

det är samma krig

hela tiden


Kungen blir sjuk

av högmod

tror att han är Gud

och stiftar sina egna lagar


Människor deltar

I ett yttre krig

därför att det inre

är så skrämmande


Varför skulle annars nasruddin

leta efter nyckeln I ljuset

när den I själva verket

fanns I mörkret

hela tiden


för dig

är det obegripligt

att två vitklädda män

öppnade profetens hjärta


men fullt begripligt

att ingenting

skapade allting


smärtan är meningslös

och helt utan syfte


ändå

är det den

som leder till kunskap

om lyckan


men för all del leta du

efter svaren I ljuset


så fortsätter jag min resa

genom mörkret


Eftertänksamt

släcker jag cigaretten

I den svarta floden


på stranden

där jag lekte som barn

ligger skeppsvraken

och de döda


I spillrorna

går min far

och letar efter sitt hjärta


mitt barn

mitt barn

var är du


Jag letar

efter min själ

I detta mörker


vi behöver inte tala

vi behöver lyssna


när du hittat ditt hjärta

och jag min själ

kan vi kanske mötas

på en mer angenäm plats


Vid en av de namnlösa gravarna

ligger det alltid blommor


jag vet vem du är


det är maktlösheten

vi har gemensamt


att vi är främlingar

I denna världen


och att vi färdas I mörkret

med ett litet flämtande ljus

som enda karta


Blodet

på din vita slöja

berör dig inte


du bara går vidare

med blommorna

I din hand

och lägger dem

någon annanstans



Jag släcker cigaretten

mot den svarta asfalten

sätter mig I bilen

och kör vidare


ska vi skratta

eller gråta

över våra öden


Kom säger jag

sätt dig I bilen med mig

så ska jag visa dig en stad

du inte trodde fanns


genom övergivna vägspärrar

och tomma motorvägar

kommer vi fram



Här

sitter djävulens folk

I sommarnatten


och skrattar

åt det vi

gråter över


men vad är detta

för en fruktansvärd plats


Det är här viljornas kamp

pågår


och där begären

inte går att mätta


Vill du ut I ljuset nu

ja

varför tog du mig hit


för att möta min

och din rädsla


för att komma

lite

lite

närmare sanningen


och sorgen

över de som blir kvar här


är nästan outhärdlig

eller hur


men

din familj

nej tyvärr


nu måste vi härifrån

över allt detta

är vi fullständigt maktlösa



Så vi får lämna allt här

allt ?


ja ville du inte ut I ljuset

och härifrån

jo men

tyvärr

det finns ingen annan väg

ta av dig skorna

tro mig

det är en lång resa

tillbaka



Det är rädslan

som är svårast

att ta sig igenom


ser du muren

bakom den

krigar barn

mot uniformerade soldater


Medan vuxna män

sitter och ser på

bakom en annan



ärligt talat

vet jag inte riktigt

om vi kommer levande

igenom där


kanske

får vi försöka

hitta en riktigt gammal stig


men då är det viktigt

att vi slutar prata

för om de hör

vad våra hjärtan säger


är det kört


I allra värsta fall

får vi lägga oss

I den svarta floden

bland de döda kropparna


och be till Gud

att han räddar oss


Det ser ut som att vi

får ta den lilla stigen

hur vet du det

någon som talade persiska

sa det


men du förstår ju inte ett ord

av det språket


för helvete

du är sinnessjuk

och du ska visa mig

vägen gemom detta


Herregud

varför berättade du inte


Jag vill inte dö


och för Guds skull

vad skrattar du åt


dina utryck

nu helt plötsligt

tror du på Gud


Har du hört historien

om dem som färdades

på ett skepp

och I stormen

bad till Gud


Men när han räddade

dem

och de nått stranden

blev de genast otacksamma


och jag ska ge dig

och mig en gåta



är den största prövningen nu

eller kommer den senare

om vi kommer levande

ut ur detta



Men hur vet du

att helvetet finns

Jag har varit där

tillsammans med min far


Som sagt

du är sinnessjuk

varför skulle jag lyssna på dig?


Det är upp till dig

I vilket fall som helst

kan det hjälpa oss genom detta


men som sagt

det är upp till dig

att lyssna

eller inte


och hur som helst

ska jag igenom

till varje pris

så antingen stannar du här


eller följer med mig


Släpp nu taget

och se inte tillbaka


vi tog oss just nu

igenom

döden


min fars röst tynar bort


min son

du har aldrig riktigt

befunnit dig

I detta livet

hör jag honom säga

långt bakom mig


medan åren

flimrar förbi

som landskapet

utanför ett tågfönster


snart

väntar en mycket längre

och angenämare resa


som en lykta

genom mörkret


som ett cirrusmoln

på en klarblå himmel


som flyttfåglar

på hösten


jag sa ju

att det var enkelt

om vi bara tar oss förbi

rädslan


men du trodde mig inte



Men vi dog ju inte

utan sitter här


vi trodde

att vi skulle dö


det är ännu värre

eller hur

så nu finns inget kvar

att vara rädd för


Och är inte kärleken

mer smärtsam

än döden


ändå söker vi kärleken

men fruktar döden


säg

är det du

eller jag som är förvirrad