På västfronten intet nytt
Minns plötsligt
en scen I boken
Han är tillfälligt
hemma från fronten
men alla har blivit främlingar
sätter sig ner vid ett bord
en bekant
sätter sig bredvid
-Se så berätta nu om kriget
hur är det där borta?
Och långt där inne I bröstet
hörs en explosion
men vid bordet är det tyst
se så berätta nu
få höra din åsikt
men han sitter fortfarande tyst
snart
ska han tillbaka
och han är inte riktigt säker
på om han lever
eller är död
Eller om han någonsin
ska hitta hem igen
En av veteranerna
faller slutligen ihop
I en port på norrebro
äntligen får han vila
och min åsikt?
följ med till den plats
där striderna fortfarande pågår
och vi känner Djävulens andedräkt
på nära håll
så ska jag säga min åsikt
annars
föredrar jag
att sitta tyst
och ber dig vänligt
men bestämt
att lämna mig ifred
min far
det är en avgrund mellan oss
hur högt vi än ropar
hör vi inte varandra
jag kom tillbaka från kriget
satte mig vid bordet
och du sa:
nu är allting som vanligt
men allting
är förändrat
medan du är rädd
att få bensinstopp
och frågar om jag tankat bilen
är jag bara tacksam
för att vi lever
medan du är rädd
för att osten är slut
tackar jag Gud
för att vi har vatten I kranen
och att ingen av mina vänner
dött idag
vi får leva med sorgen
att hur vi än försöker
talar vi helt främmande språk