Vårmorgonens ansiktslösa leende
speglas i den blanka skogstjärnen.
Fågelsångens ädelstenar glimrar
även när du prövar att blunda.
Då kommer en svag bris
som för med sig dofterna
från en bortglömd örtagård.
När du öppnar ögonen
är doften borta.
Du är närmare än du tror.
Fast du är ute i skogen
trampar du utan att veta det
på en osynlig tulpan.