Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Detta är väldigt exakt återberättat, nästan.


Grannhusets Pingvin

Grannhuset
Tjugotal lägenheter

Middagsgäster här
Pekade och skrattade

Rakt in i grannarnas vardagsrum
Okändas Älskog och löjlig dans

Nu är persiennerna nere
Även här

Drog så hårt i persiensnöret
Det gick ju av

Skvaller knackande tankar på fönsterglaset
Ner trillade grus som föregår rädsla

Grus i Tankemaskinen som måste trimmas
Svammel blev handling, dunk och skrammel

Grannsämja som skiftnyckel
Maskinen spann som mysig katt inför språng

Gruset släppte, sand
Kattsand i lådan

Persiensnöret breddlångt, uppvriden runt hjulet
Bråddjupets djuriskt kraftsvällande urverk

Glöd
Laddad

Släppte haspen, den som höll allt tillbaka
Ynkligt klick blev bergsdånande muller

Kattsandlådan ven ursinnigt upp i rasande yrdans
Mer, mer och mer

Knaster blev dån
Gnistor i fyrverkeri

Infernot blåste mig rakt igenom Rädslans öga
Flög igenom flera oändliga universums rymd

Blåsten hade drag, jag blev omtänksamt dragen
Flög i binärt exponentiella rumsdimensioner

Orkanen härjade oändligt över hela kosmos
Bara i en liten stund i mitt lilla rum

Vaknade, vederkvickad av en golvrullande pärla
Ingen såg den, alla kände den - sagans värde

Låg förundrat hängmattsmatt med sand överallt
Log, ganska nöjd

Snöret dinglande löst i min hand, utdraget
Uttänjt till dryga till tre komma fjorton av förut

Oändliga variationer
Allt i evigt mindre, basalt kraftfullare, andelar

Alla minnen, livshistorier och genetisk kod lagrad
Kod latent i en andel, snörets proportion

Siffran Pi, det var rackaren som dragit min hand
Trygg värme höll mig fram på färden, pappa

Det var Pi hela tiden
Pi

Pappa Pi
Mamma rymd

Jag var energi i dans mellan mörk och ljus kärlek
Jag hade mer att lära, nästa hembesök fick vänta

I en sanning till nästa
Minns exakt allt och lite till jag inte kan minnas

Energitjuven är jag, fragmenterad
Jaget utspritt i en bortglömt fånig charad

Misstag besegras genom att bli, tänkte jag
Viskade med Sven Wolters kärnfulla ro

Ofärdiga tankar utan tidsbundna fokusmål, grus
Borstade samman relativa högberg och inget

Alkemisten flirtade fantasifullt, stenrikt vis
De Små högarna glimmade till rullande pärlor

Glömde naturligtvis individen
Jag blev istället ett koncept, nej - ytan blev det

Allt var kod förutom kärlekens energi, rymd och Pi
Rymd är osynlig spelplan, flipperspelets regler

Min yta, minnet från igår fast suddigt tio år tidigare
Kod

Ytan är egentligen alltid ett koncept
Min yta var en annan, bättre numera

Min själ var jag, dekorerad i lekfullt allvarlig yta
Jag är evig, men jag är inte ytan

Lugn, Pi rymmer även koden för din
Ytor Löjligt bundna till dödsrädd äganderätt

Skör i början
Falskt mognad i betonghårt ny inbillad ordning

Med ansvar är du förlåten, förlåt dig själv
Allt du gjort finns redan skärskådat

Flera tidslinjer harmonierar med detta nu
Du är förlåten, mer ju mer du växer för inflytande

Hindren är en gåva, fängelset skapat i kärlek
Växande Ramar skyddar dig själv från omogen röra

Universella principer i karaktär bortom tidsrum
Nyckeln till gåtan, min vän

Allt är till låns, förutom ditt sanna jag och de
Du i kärlekens dans med mamma rymd och pappa pi

Oklart ibland, men till låns är det, vågformskulmen
Möjligen begåvad med exponentiell ränta

Ridån åkte upp
Persienner likaså

Nu kan alla peka och skratta
För de okända var ju bara jag i rörliga speglar

Klockan tjugo varje dag
Dansar jag energiskt

Vi tillsammans
Yta i spegeln

Iförd en trådig men rymlig
Pingvin-dräkt!

Jag var där
Bland de andra, vi bortom

Bortom kullen där regnbågens näktergalar ekar sanning från framtiden

- Vi älskar dig, vårt barn!




Prosa (Fabel/Saga) av Processor
Läst 245 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2014-10-05 23:26



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Processor