Ett hål större än havet,
spränger fram och tränger undan
det som var jag

den tröst jag fann i slutet,
rövades bort av en
oväntad allians

det enda jag hör är dunk
av hotets trummor mot
en aningslös kung

allt som en gång var lovat,
bröts upp av en
tonårsromans

redan nu känner jag dig,
hur du lockar med
pälsar och ljus

det river sorg i mig
tillsammans med hopplöshetens kråkor
lämnar jag slaget
för en tonårsromans