Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Och du är mitt botemedel


Jag lider av panikångest

Ser ut över stadens alla tak
Hur solen lyser upp fasader
Lyser som guld mot en mörkt grå himmel

Och regnet hänger över mig
Som en konfettibomb kommer den blötlägga marken
Och jag försöker andas in frisk luft
Ge min hjärna syre att tänka klart

Och trotts att luften är som friskast i Oktober
Så känner jag mig kvävd
Och jag försöker se det vackra i ting
Men min egen fulhet speglas i dess blankhet

Och mitt självhat växer
och rädslan tar över
Och jag försöker ta djupa andetag
Men i panik så krampar mina lungor

Dina armar omfamnar mig
Du borrar ner ditt ansikte i min nacke
- Andas, ta det lugnt
Och sedan andas du i lugnt tempo
Väntar tålmodigt på att jag ska falla in
i din rytm

Och vi ser över hustaken och andas
Och min panikångest flyger långsamt med vinden
Och när regnet sköljer över oss
Står vi kvar




Fri vers av lillonea
Läst 276 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2014-10-14 09:23



Bookmark and Share


  Glensan
Ett text som känns i hela ryggraden tack
2018-07-17

  Teresia Ridell
Svidande starka ord. Näst sista stycken bär en trygghet och ömhet som ger ett vackert hopp.
Gillas !
2014-10-14
  > Nästa text
< Föregående

lillonea
lillonea