Det doftar sommarnatt
i den mörka gränden
och vid tobaksaffären
ringlar cigarettstanken
i tunnelbaneträngseln
är ingen nykter
flickorna hörs gråta
ingen kärlek i tanken

Det är mammornas offer
på asfaltens bänkar
så redlöst berusade
och våldförda i natten
barn så oskyldigt rena
som ingen bryr sig om
när de smyger hem
de som glömde kravatten

Det finns inget hopp
för morgondagens barn
fastkedjade på gatan
vid förgängelsens kvarn
det finns ingen återvändo
alls för mänskliga flarn
utkörda i lervällingen
och till utpostens garn

Det andas släckta skyltar
och smutsiga lampor
kring ljuden som låter
när tunnelbanan stannar
pizzeriorna är stängda
hungern gör sig påmind
hos de med stövlarna
nationalisternas mannar

Det stänker från skyarna
stjärnor som faller
bittert iskallt regn
som tårar i novembernatt
mörker i gränderna
sprider sin tungsinthet
alla tänker på sig själva
och ingen springer ifatt

(Copyright © ULJO)