Jag har manteln så

breddar vägar

nyanser att gå

vill mig litet

som en dag över höst

jag vill känna i mig din röst

hör hur kylan närmar sig

stegen från knarrande is

jag har kalvandet i mig

hur allt faller på något vis

stå stilla vid

 jag har vart ensam så länge

om du kan

maka dig ännu närmre

håll när allt är fallande dött

jag har så svårt att stå vid

om dalandet är mig förutan

Vila mig obestridd