Jag kände dig aldrig i livet

jag såg en text om ditt någonstans,

och jag undrar så om vem du var

innan din urna någonsin fanns.

Jag undrar om älskade du att sjunga,

eller sakta gå i ett regn, 

tyckte du dig någon kanske röra

där du låg ensam i din säng .

Viskade du till någon

som aldrig någonsin riktigt fanns,

hoppades du att någon skulle höra

och komma till dig från ingenstans.

Jag råkade aldrig på dig

du bodde i en helt annan stad.

Men om jag var nära dig,

hade vi kanske gått en promenad. 

Å som jag önskat att vi mötts förut

bytt ord i en annan tid en annan plats; 

kanske vågat något för livet

gett tärningen ett annat kast.

Jag vet ju att nu är det försent

du har bytt bort detta liv i evighet,

och som jag önskat man vart viktig,att man spelat

någon roll.

Så är det inget man verkligen vet.