Om alla änglar skulle tystna för en stund,
om bara alla i världen skulle tappa syret.
Bara en sekund.

Finns det då en chans, en enda möjlighet
att någon skulle höra min önskan?

En önskan om att död ska bli liv,
att upphörda andetag ska återuppstå.
En önskan om att sanningen ska vara en hallucination,
en ond dröm som jag snart ska vakna ur.

I denna onda dröm vältrar sig demonerna i sorg och saknad,
där är dagen lika svart som natten.
Och på natten äter de mig inifrån och ut.
Där sliter och sargar de med osynliga huggtänder.

Lämnar mig blödande, kall och tom.
Alltjämt med hoppet om att vakna
till ljudet av ett dött hjärta som äntligen slår.

Så snälla änglar, tystna för en stund,
för någon måste höra mig.
Någon behöver förstå att död måste bli till liv.
Innan svarta sorger gör mig till levande begravd
inuti mig själv.

Någon måste förstå att denna onda dröm måste få ett slut.