Barnen leker på skolgården,

En pojke ramlar omkull o river upp knät på asfalten,
Tårarna rinner,

En fröken kommer springandes,
Hon tröstar,

Han blir glad igen,
Men knät,
Ja det svider fortfarande,
Men han reser sig igen,
och går bort till dom andra,

Han skrattar till,
och tårarna är borta,

några barn börjar bråka,
en liten flicka börjar gråta,
och kommer springandes till fröken,
hon blir tröstad,

fröken följer med henne tillbaka,
dom pratar med dom andra barnen,
dom löser konflikten,
och dom är vänner igen,
dom skrattar, hoppar o leker,
alla får va med,

Ingen ska va utanför,

Ingen.

det säger fröknarna,

Men alla får inte va med alltid,
några passar inte in,

så ska det inte va,
alla är på sitt sätt,
inget finns o ändra på!