så rasar
den mardrömslika
trygga ensamheten
ner
över mig igen

dom har åkt nu
dom har lämnat
mig
åt det egna ödet
tillbaka

pansargallren
intar sina väl
beprövade platser
åter
skall jag skaka dem

men mirakeländå
växer grönske
nygräs ut just nu
av oss
i mitt hjärtas inmarker