så är det dags igen

för astman

att göra mig trött

inte orka någonting

hostar och hostar

det låter så illa när

jag andas

det piper och skräller

i mina luftrör och lungor

jag har medicin numera

det känns tryggt

jag hade tänkt

att när allt inför julmarknaden

och själva julmarknaden

var över hade jag tankar på att

jag skulle skriva

något som legat efter hela hösten

nu blir det inte så

orkar inte vara här mycket

det är dags att vila

låta infektionen

som tagit sin boning i mig

läka ut inte ha för bråttom

tro att jag frisk

innan jag riktigt är det

hoppas jag får sova i natt

låta mitt huvud vila på kudden i natt

inte sitta som natten som var

det blir jobbigt i längden

anits 6 december 2014