För länge sedan bodde människor här.
Deras blickar glimrar ännu som dagg i solljuset.
Sorlet från tusentals röster
kan anas i trädtopparnas sus i vinden.
Deras leenden dröjer kvar i barken.
Skratten ekar varje vår i fågelsången.
Tårarna har för länge sedan nått havet.
Jag ser mossan långsamt resa sig
efter Livets barfotaspår,
hon som förtrollar oss alla.