Jag svävar med en känsla av varande och ärande, en hoppets längtan och avsaknad av det jag inte visste fattades mig! Jag fanns en kort stund, mina lungor andades, jag såg, jag blev, jag var! Kärlek jag kände till det som var jag, och någonting större utöver.

Vem var jag? Vem är jag? Vad fattas mig nu?

Allt detta underbara som bubblade inom mig
som ville ut i vild dans och skön sång
men stannade av, försvann och under ytan dök ned 
Jag kände mig stark och svag, ja allt på en gång
Allt jag fick vara men nu vill ha mer

De sökte mig såg jag: en resliger man
och sju stycken gummor han slutligen fann
Han höll mitt ansikte så mjukt och så ömt
Eller är detta bara något jag drömt?

Min kropp blev förvandlad till moln sen igen
Här ovan jag ser dem men de mig ej ser
Jag svävar här uppe och ber att min vän
får ned mig på jorden för jag vill ha mer

Hur känns det att möta hans blick och hans själ
av tanken det pirrar, han vill mig nog väl
När jag ser honom klappar mitt hjärta så fort
det som händer känns märkligt men samtidigt stort

Jag ber min vän vinden att ropa åt mig
att skrika :här är hon hon vill ned till dig!
Men Nynnorna sjunger så högt och i kör
att vinden tycks mumla och ej någon hör