Vad tror du, kompis?
Min bror?Vän?
Andlige vägledare?
Skulle vi verkligen ta den här vägen?
Känner mig tveksam, faktiskt.
Min magkänsla (eller är det du?) säger
att det är fel.
Jag vill verkligen landa rätt den här gången.
Ja, jag påstår inte att du
har vilselett mig på något sätt...men...
kommunikationen har liksom inte fungerat...
Å andra sidan har jag kanske inte lyssnat
ordentligt...du kanske bara viskade...
och det kanske blåste väldigt mycket...
och därför kunde jag inte höra vad du sa...
Men nu, min vän, min följeslagare, är det natt,
TV-n avstängd, stjärnorna har tystnat
alla sover, t.o.m. katten...
Tala nu om vart vi ska ta vägen.
Det är ju mycket roligare om vi är två.
Sch, sch, sch, nu är jag tyst.