Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Tacktal till Genja.


Hästterapeuten

Här har vi gått så många gånger att jag känner doften av dina öron
du känner mina händer
vet vem jag är i mörkret.
Vi sålde dig jag när fick ont av att fara runt på din rygg
hur kunde jag göra det.
Snörvlar ömkligt varje dag när skogen trampar upp ridstigen i minnet.
Du gick tveksamt till en början
helst med nosen riktad hemåt.
Vi blev ett troget par med känsla för gräl och att galoppera
särskilt om lördagskvällarna när folk grillade sina flintastekar och lekte nutinuttfamilj i villaområdet.

Vi var bästisar tror ja men du slängde av min man.
Han satt med en bula mitt i pannan på en pall i hallen när jag fångat dig.
Satt å sa att den här hästen är den dummaste fegaste monsterhästen
sa: Hästen är tamejfan rädd för allt stenar,stubbar,får,älgar,gubbar,kärringar,hundar allt tillåme små fåglar.
Jävla häst sa han å himlade med ögonen..
Du var en helröd häst menar du var röd även på insidan
brandkårsröd om det kom en ko i närheten
och det gjorde det.
Jag är så glad för att du slängde av honom. Du behövde höra samma sak många gånger för att förstå.
Kan man va tacksam för att bli prövad gång på gång
vara tvungen att på momangen få kontakt med hjärtat i hjärnan för att förstå din skräck för ingenting för hundrade gången.
Ja för med dig var jag 100% närvarande.

Du var den bästa familjeterapeut vi någonsin haft.
Du bar oss genom oron för vårt barn.
Vi låg hopkurade på ett galet sto om nätterna när vår dotter sa att hon ville dö.
När hon nästan dog låg du hos mig i sängen med magen mot min
ja för
hästar kan gå genom väggar smyga på snöigaste farligaste vitaste stigar och hittar alltid hem till sig.
Hur beskriver man den egenskapen, att hitta hem ?
Kan en häst hitta hem åt en människa ? Hem på riktigt när all trygghet slagits sönder.
Du gjorde det, din rädsla gjorde mig trygg. Med dig blev jag en ledare som aldrig gav upp. Om jag saknar dig?

Får gå ensam till blåsippestället...
gungar ännu mellan häst och människa.




Prosa av Magdalena Eriksson VIP
Läst 348 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2015-02-01 18:42



Bookmark and Share


  KattenKin VIP
Vilken ovanlig, och ovanligt vacker terapeut!
Berörande, rolig och färgrik, precis som livet.
2017-07-29

  Ciralina VIP
Så starkt du får fram det... man får det väldigt tydligt att saknaden efter en häst kan vara mycket större än saknaden efter en människa, men också annorlunda.
2015-02-18

  Lars Hedlin VIP
Insikter i orden!
2015-02-03

  i af apa
vilken stark berättelse...!
2015-02-02

    Lena Söderkvist VIP
Väldigt gripande, gör mig rörd och litet nedstämd. Fast även uppstämd, för det är ju så många underbara minnen där. Hade en katt en gång, som var rädd för precis allting. Och man kunde inte låta bli att älska honom.
2015-02-01

    Sefarge VIP
Denna 'närvarande'
Berättelse går in
Med dofter och
Bilder. In i hjärtat!!


2015-02-01

  Marita Ohlquist VIP
Bra!
Mycket att fundera på.
2015-02-01
  > Nästa text
< Föregående

Magdalena Eriksson
Magdalena Eriksson VIP