Inte ens hundarna vill ha mig
de pissar på mig, fnyser, vänder om
och går.

När våren kommer, har jag skugga

När sommaren kommer har jag regn

När hösten kommer har jag sorg

När vintern kommer är jag ensam

Jag är ensam när vintern kommer. Ett
ok över mina axlar och en längtan på
mina kinder. Någonting har gått sönder.
Någonting har krossats likt en fallande
vas i stengolv.

Jag vandrar likt ”Främlingen” och
accepteras som morgonen, men möten
under stjärnors nakna frid avaccelereras,
och jag faller som det gula lövet i höst.

När sommaren kommer är det endast en diabild

När hösten kommer sitter jag ensam

När vintern kommer fryser jag

När våren kommer bländas jag av skönheten

Ja, när våren kommer bländas jag av skönheten
jag aldrig kommer kunna närma mig. Du
passerar mig likt vinden om mina kinder.
Jag jagar någonting jag inte vet vad, men
ingenting jagar mig, å faller gör jag.
Faller ensam, ner i pisset.