Skogsstigen ledde mig genom frisk doft av varma växter och kåda upp mot berget. Med blöta byxben nådde jag toppen med utsikt över sjö, beteshagar och skog.

   Sittande på en sten, lyssnande till naturen, försjönk jag i tankar. Skymningen kom, men jag satt kvar. Jag hörde inte ljuden, kanske av rovdjur, bakom mig. Snart var det riktigt mörkt.

   Plötsligt väcktes jag av ett skarpt ljussken på en duk uppspänd mellan björkarna framför mig. Det var helt overkligt. En film började rulla.

   Outtydda envisa drömmar under många år fick sin förklaring varifrån mitt totem och namn kommit. Svaret på min längtan.

© Kjell Åhsberg