Visst saknar jag dig ibland
När mina fötter
nakna
landar på den mjuka mattan vid min säng
Då tänker jag
känner en saknad från tid som redan gått
Morgonkaffet
i en kopp du gav mig för länge sen
Sippar lite och minns de gånger vi var tillsammans
Men jag tror jag är lycklig nu
fast på ett annat sätt
Det finns en sorg över det som aldrig blev
en sorg med mycket värme i
Jag minns de stunder vi snodde åt oss av livet
värmen från elden när vi nakna pustade ut i varandras famn
Visst saknar jag tiden som var
den som redan har passerat
de stunder av trygghet du gav mig
Det kommer en tår ibland
en tår av saknad och vemod
Men jag tror jag är lycklig nu
fast med en annan man
Kanske en vacker dag finner jag känslan av trygghet
en känsla som du hade att ge mig
Känslan av att vara älskad och perfekt
att duga precis som jag en gång var
Lite trasig och kantstött har jag blivit med åren
men jag tror jag är lycklig nu
fast visst saknar jag dig ibland