hon vandrar

i stjärngårdar

med silverbladssteg

lyfter skuggor ur suckar

sjögräs

böljar

skymmer

kristallers toner

hon bär ett spann

en silverkanna

sköljer

skuggornas bärmantlar

varvid

var

vid

sjögräsets manar blottar toner

ur

är

bergshäll ångar

ur ismantlar gångna

tallar

barfota

skådar in i sjöstillhet

isflarn

skänker ånga

ur ångans dis

synes

de

vars fotblad smeker sjöhud

de väver gryningstoner

träden kisar

i solvind

mossa

bär pärlor

stigna ur isblad

ängens

vida

vingar

lapar sol

silver

måndroppar

hällda i natthav

sjunker in i

mognad

mästare

mästarinna

säg mig

vem är mästarinnan

mästaren

dessa är de

vilka släpper orden fria ur bojor

se

fjärilsdansen

älvdansen i ängens skira

se

barnens lek

hur barnen snurrar med solen

helt

utan

stigandeyrsel

säg mig

vad målar du

regnvåta

stenar

lagda runt brunnen

i silvernatten

isas

regn

stenar skrudas med isrosor

vem

hör

mina rötters

sånger

skrida in i vinden

jag följer

skuggornas spel

tänder

eldskålars milda

skuggor

ikläds

ljusskimrande klarhet

tinar

isbladens

lagda

brunnen

vattnar

rosengångens

spiral

se

dessa lagda stenblad

blomma i dina fothänder