ETT DOCKHEM

 

I mitt

dockskåp

är det mörkt

och kallt

 

när stjärnorna är släckta

 

därinne

ligger

ondskan

i sin säng

 

liten docka

tätt intill

skälver

tyst i gråt

 

förstår ej

vad som sker

under täckets

gömsle

 

när stjärnorna är släckta

 

 

 

 

Fri vers av Elisabeth Nilsson
Läst 218 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2015-02-28 17:53

Skriv ut
Spara som PDF

Gunnel Eriksson Texten berättar det onämnbara. Mycket skickligt komponerad. Tycker om titeln. 2015-03-03

KattenKin Hemskt, berör starkt. 2015-03-03

ej medlem längre Så ruggigt bra skrivet, du berör starkt. 2015-03-02

ej medlem längre Text som framkallar rysningar... 2015-03-01

bittemi Dina ord berör! 2015-03-01

Lehva Vilken fantastisk beskrivning av det onämnbara mest svarta. Din text dröjer sig kvar.. 2015-03-01

Lars Hedlin Mycklet känsla och inlevelse..berör på djupet! 2015-03-01

Rise Little One Vill så gärna tända ett litet ljus och läsa en poetisk saga till dockan. 2015-02-28

Connie Starkt och berörande. Känner rysningar långt in i själen! Det skär djupt i varje nerv! 2015-02-28

Marita Ohlquist Rysningarna stiger genom kroppen! Lider med den lilla försvarslösa dockan. 2015-02-28