Din längtan

stavar ord

med versaler

i rött

krymper

avstånd

med andning

återhållen

bygger bro

av saknad

i mina ögons

speglar

som äter

varje del

av dig

i begär

mina händer

som tar dig

i egenmäktigt

förvar

till månen

fram och tillbaka

genom tiden

i stjärnexplosion

när jag

håller dig

fängslad inuti

det vackraste

du vet