Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fotsteg långt bortanför era liv

Jag bestämde mig för att gå,
förlåt min egoism,
förlåt min själviskhet.

I min själ pågick ett krig som inte någon annan kunde förstå.
Jorden var en plats jag aldrig kände mig hemma på.

Jag älskar er, jag älskar er så,
förlåt mig,
förlåt att jag valde att lämna er,
att jag svek och bara gav mig av.

Förlåt mig, min dotter,
förlåt mig min bror,
förlåt mig mina systrar,
förlåt mig min mor och förlåt mig min far.

Spill inte några tårar över mig,
le och försök att vara glada trots det oförlåtliga jag gjort,
spara mig i era hjärtan,
mitt sista andetag det drog jag med en kärlek, kärlek till er.

Mina fotsteg i gräset är borta, stegen kanske var förkorta,
men jag levde mina minuter här på jorden,
jag vandrade tills jag föll ihop totalt,
men nu sover jag i ro, det känns helt underbart.








Fri vers (Fri form) av Ewelina Mann
Läst 181 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2015-03-16 22:41



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ewelina Mann
Ewelina Mann