Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Veckans gästskribent är EL Skäms.


Fifty shades of grej

KAPITEL SEX (6)

Jag rotar fram mina joggingskor och min iPad. Det ska bli underbart med en joggingtur, bara få springa omkring på måfå. Kanske bort till det här hotellet och begära att få ligga med hotellmänniskan? Men tänk om han skulle avvisa mig. Det skulle vara den värsta av alla tänkbara förnedringar. En sån hemskhet att jag inte ens kan tänka mig någonting annat.

"Ana! Ana!" ropar Kate när hon kommer ut från sin bil. Jag låtsas som ingenting och springer genast vidare. Att få se Ana Steele i joggingskor. Förstrött vinkar jag tillbaka lite grann. Men jag är så upprymd av tanken på Honom. Mr Grej att det bara pirrar i mig.

Jag får dåligt samvete. Bara nonchalera min bästa vän på det sättet. Jag tar upp telefonen och ringer henne, förklarar hur ont om tid jag har. Vi börjar såklart prata om Honom. Mr Grej. Hon förstår ingenting. Jag förstår allt och jag avslutar med att "Mr Grej han är verkligen min grej alltså - vilken man!".

KAPITEL SEXTIONIO (69)

"Ta av dig joggingskorna!" befaller han med lugn stämma. Jag gör som han säger. Blir alldeles torr i munnen. Klumpigt rör jag mig över parkettgolvet. "Bra, du ska aldrig tveka när jag ber dig göra något. Nu tänker jag ta av dig dom här träningskläderna också. Och din ipad."
"Men Mr Grej det är ju kapitel sextionio... Vad har hänt mellan kapitel sex och sextionio?" Jag flämtar. Hans hud är varm, intensiv och mina bröst är som duvor nånstans på ett torg i London.
"Nu ska du bita dig i läppen igen" fortsätter han. "Du är så vacker att jag kan titta på dig veckor ut och veckor in."
"Åh, men Mr Grej..."
"Tyst!" Han tar tag i mitt hår och för en kort stund flämtar jag till och undrar om det ska vara så här. Senaste numret av Cosmopolitan. Veckorevyn. Är det så här det fungerar?
"Åh, bara ta mig Mr Grej. Ta mig!" Hans torra skrapiga dinosauriehud fick mig snart att glömma kapitel 7 till 68. Ja, faktiskt alla kapitel i alla böcker.

Nu jävlar skulle vi knulla oss igenom dag och natt. Uppifrån – nerifrån. Inifrån – utifrån. Ettan, tvåan, trean, fyran. Missionären. Pålsteken, väpplingen och inverterade japanen. Vi skulle testa allt. Min vilja utraderad. Hans vilja levererad i form av gigantiska hongkongcontainrar med texten ”ALL MR GREJ WANTS AND MORE TO IT”. Knäckebröd. Majonnäs. Skumgummi. Latex. Trippeldildos och kaninjakt. Jag flyttade in i hans hjärna och blev hans favoritduplolego.

Det var en underbar tid. Men, kära vänner, som ni vet. All good things must come to an end.

KAPITEL SEXTUSENNIOHUNDRASEXTIONIO (6969)

"Jag har fått nog, Ana. Jag klarar det inte längre." Mr Grej faller ihop på golvet. Jag har aldrig sett honom så här. Ödelagd. Jag håller hans hand.
"Ana varför lever vi ens? Varför? Det enda vi gör är att... att knulla. Ska vi inte göra nåt annat? Kan vi inte gå i kyrkan eller nåt?"
Jag stelnar till. Gå i kyrkan. Vad har hänt? Jag känner inte igen honom. Vad vill han? Har allting bara varit en bluff?
"Mr Grej, vad menar du? Är du inte nöjd? Jag trodde vi hade allt. Alla gånger som du gjort mig illa. All njutning." Jag drog på mig mina joggingskor igen. Ipaden, jag måste leta upp min ipad.
"Ja..." hans blick letade upp min. "Lite som mjölkchoklad med lakrits, tycker du inte?"
Tystnad.
"Jag menar, som en blandning. Smärta. Njutning. Kärlek. Hat. Ignorans. Söt och salt. Choklad och lakrits."
"Nej, Mr Grej. Nu har du verkligen gått för långt. Jag tänker inte ställa upp på detta mer." Jag satte i mina hörlurar och gick mot den tre meter höga lyxiga ytterdörren.
"Ana... de resterande böckerna? Hur ska vi göra?"
"Mr Grej, du hittar säkert på nåt. Konceptet med fifty shades är okej. Men skippa grej. Det är liksom inte du. Det är mer Blocket. Fattar du? Och tagga ner med det här med verktyg och skit. Det kommer aldrig fungera med att hämta och lämna på dagis. Fredagsmys. Parmiddag. Vi kommer inte orka helt enkelt. Så medicinera din ADHD medans tid är. Amfetamin lär fungera. Jag drar, ses. "

Jag sprang ut. Fri. Drömmen om nästa vampyrman började redan slå rot. För det var ju vad han egentligen var. I min egen lilla fantasi. Blod smakar ju så... gott!




Prosa (Kortnovell) av makulerat
Läst 379 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2015-04-27 13:14



Bookmark and Share


  Infinita
Klockrent! Stilrent!
2015-04-27
  > Nästa text
< Föregående

makulerat
makulerat