jag kände glädje

i dag var den dag när jag skulle

in till stan vara med på en vårlunch

det var sista gången på länge

inte förrän i september

får vi träffas igen

det var då det hände

när jag höll på att göra mig i ordning

för att åka

jag såg ut genom fönstret

vad var det jag såg?

jo mannen som i höstas

sågade ner mycket grenar och kvistar

ur häggen

nu var han där med såg igen

Jag blev både ledsen och arg

det kändes som om han ville jäklas

med mig

han sågade och tittade in

då ställde jag mig i fönstret

jag såg att han såg mig

jag vek inte undan

tänkte först gå ut och säga något

jag avstod

hade säkert blivit ännu argare

det behövde jag inte bli

det finns människor som det är svårt

att förstå

den här mannen är en sån

vill tro att han är störst bäst

och vackrast

tycker om att reta en sån som jag

det är synd att det ska vara så här

när jag fått tag i lägenhet där jag trivs

som är handikapp anpassad

och det är varmt

inte en vinter har jag frusit sen jag kom hit

som jag fick höra

att jag skulle göra

att det skulle vara kallt och dragit

det har ännu inte märkt

jag trivs i lägenheten

det är utomhusmiljön

där altanen inte är vad

den borde vara

anits 30 april 2015