ömhetstankar mig i vårvinden.
Går åt mitt håll.

Vanebildarens bilder sitter kvar i köksbordets omfång.
Cementsuggan stannar kvar i snålblåsten
blir ett bokmärke som jag ger bort
låter vinden fladdra undan.


lär av kattungarna att tappa mig överallt i plötsliga anfall av livshunger.

vi skrattar och påminns om fallandets glädje.
fallandets många skratt.
när man ligger där på rygg på mattan är
rätt fallteknik är en förutsättning om man vill överleva som människa.

fortsätta vara i huden. man kan bara resa på sig och gå sa hon.


falla till föga har en unken doft....jag faller
helst för öppen ridå
svårt att falla halvt. Helan går lättare.