du är bara två steg bort från mig
ett steg till och jag är i din krigszon
där mina smala fingrar skjuts iväg
och du ler
du ler när jag förgriper mig,
och jag vill aldrig mer se dig le
åt min blottade själshunger
och att jag ens prövade
förföra dig

så nära var jag
vid en blick och vid passagen
väggarnas ådror
blodytan
hjärtats rundning

vill alltid att du ser
mitt upphörande
och hur lysrören ovan dig bleknade av kärleksstrålen

men som rullar mitt konstverk vidare
liksom vidare och vidare

i mig själv