Han var min hjälte och den som jag såg upp till
Hans hår var långt, mjukt och lockigt

En rebell med popigt hår gjorde lumpen
på bilden en väring i stolt uniform

Beatles är hans hjältar,
yeah yeah yeah

I hans kompisgäng släpptes jag in ibland
liten parvel med snorig näsa och brillor på

Med tiden försvann han från hemmet
flyttade till den stora staden i väst

En liten etta med kokvrå blev hans hem
gick skolor och skaffade sig jobb

Flickvän blev det och hem på besök de kom
till lillebror och gamla hemmet

Jag blev bortglömd och gick i hemlighet
och längtade till hans nya hemliga värld

När jag blev större kom jag på besök
men det var inte samma bror jag mötte

Jag saknade spjuvern som jag i honom såg
det var en kopplad man i nya band

Det tog ett tag att genomskåda hans timida sätt
och se var hans brister låg och grodde

Men jag ville inte tro det fanns några skavanker
ändock jag såg dem klart ändå

Han blev en vän och hjälpsam tjänsteman
borta var hans rebelliska attityd och fram kom kortklippt hår

Han började lyss på visor snarare än stat och kapital
plötsligt var aktiemarknad roligare än gatans stånd

Han är min bror och jag har honom i mitt hjärta
men vi är inte längre samma som vi var

Idag ser jag hans celler invaderas av den elaka kräftan
jag ser hans livskraft brytas ner och förminskas

Jag saknar min bror redan innan timmen är slagen
klockan vill jag dra tillbaka till tidens början

Gråten finns nära i min hals när jag ser på honom
men vet inte om det är lillebrors besvikelse
eller saknad i förtid av en älskad bror
som trycker i min strupe