Det finns inte längre något hopp,
inget ljus på min stig

Jag har vandrat flera hundra mil,
för att upptäcka att tiden läker ingenting

Den där flickan med alla stygn,  har förlorat allt som funnits till

Utan sin familj och vänner hon står och ingen kan någonsin läka hennes sår

Hon har grävt sin egen grop och fallit djupt ner i mörkrets grav

Jag undrar när tiden är inne,
när det är dags att ge sig av.