FRIDEN BLIR ALDRIG MIN

 

När

du dog

 

lättades

mitt hjärta

 

kände

solsken

 

och ingen

oro mer

 

det var fel

 

du är

högst levande

 

marscherar

fram

 

ur ondskans

gömsle

 

när jag

minst anar

 

visar bilder

jag inte vill se

 

friden blev aldrig min

Fri vers av Elisabeth Nilsson
Läst 389 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2015-06-16 17:58

Skriv ut
Spara som PDF

KattenKin Gripande! Vissa saker blir man aldrig helt fri ifrån, bara periodvis! 2015-06-19

Magica Stark text, går rätt in! Kram. 2015-06-19

Lars Hedlin Berör mycket! 2015-06-18

Dan Myrbeck Berörande. Bra. 2015-06-17

ej medlem längre Känner igen känslan, man blir inte av med den, oavsett vad, ruggigt bra skrivet. 2015-06-17

P-E-H En text som säger mycket utan att röja allt. Känsloladdad och fylld av smärta. Mycket bra skrivet om något svårt! 2015-06-17

Bo Himmelsbåge Gripande text om svåra trauman! Frustrerande med hjärnspöken som aldrig vill ge sig... Ett sätt är kanske att försöka bli fiendes vän... att i grunden söka förlåta det oförlåtliga... att så Kärlek där man skördat hat... detta är säkert lättare sagt än gjort... men någon bör väl bryta den onda cirkeln... annars fortsätter den att såra i evighet...eller...? 2015-06-16

Sommarina Gripande text om svåra minnen 2015-06-16

ej medlem längre Griper tag, verkligen berörande 2015-06-16

Marita Ohlquist Kränkande, fasansfulla händelser biter sig fast. Det lilla barnet, man en gång var, bär man med sig hela livet. Önskar dig allt gott. 2015-06-16