Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ett minne och en hyllning till Uppsala domkyrka vid en Johannes mässa den 18 juni 2015


Stenar som gömmer historien

 



Stenar som brutis upp

ur jordens famn

att bli ett stengolv

i en katedral.

 

Formerades in i golvet

med andra från samma famn.

 

Genom århundranden

har du trampats

av bedjande besökare.

 

Eller bara någon

som gått igenom kyrkporten

i ärenden okända för någon.

 

De har slitits ner,

en yta efter en annan.

 

Dessa stenar

som döljer under sig

de som vandrat en gång på dem.

 

Stenar som döljer livet ifrån döden

och långt under

finns den moder jord

från vars famn de brutits upp.

 




Fri vers av M M Mannheim VIP
Läst 185 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2015-06-21 16:55



Bookmark and Share


  Johan Strömstedt
För mig blir texten som en resa, förmedlad på ett fint sätt.
2015-06-24

  Bo Himmelsbåge
Om stenar kunde tala...
som brustits ur moderns famn
det blev till många röster
utan ansikten o namn
Nu ligger de så stilla
o trampas av mången fot
o gråter tröst o förlåtelse
kärlek o ömsint bot...

Mycket vacker o tankeväckande text!
Sparas i Hjärtats katedral!
2015-06-23

  ResenärGenomLivet VIP
Fin text att fundera kring...
2015-06-23

  WyS VIP
Om stenar kunde tala så skulle du nog förvånats över ord och handlingar som ägt rum i helgedomen!
2015-06-21

    ej medlem längre
Fint skrivet, mycket vacker bild!
2015-06-21

  aol
Så vemodsvackert fint och så berörande skaldat,
2015-06-21

  walborg
Fin stämning
2015-06-21
  > Nästa text
< Föregående

M M Mannheim
M M Mannheim VIP