Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En slags framkallning

Väntar på din röst att lägga bandage mot jacket där jag förlorade dig. Det blöder.
Väntar på din röst.
Gömmer dig. I tystnadens knastrande rymd. Som när programmen är slut och skärmen flimrar.

Väntar ut. Är det du? Nej, bara gestalter urklippta på ett torg som låtsas.
Väntar. Väntar. Väntar
Hittar mikrotid där du rusar fram mot mig. Bort igen som en jojoboll.
Fortsätter vänta.








Fri vers (Fri form) av Hestia VIP
Läst 49 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2021-12-05 01:02



Bookmark and Share


    utkanten
Väntan utan slut. En rundgång. En känsla så tydlig att man kan ta på den.

2021-12-05
  > Nästa text
< Föregående

Hestia
Hestia VIP