Fjällfloran svävar i det luddiga ljuset
mellan ortoped och operation
lilablommande led av kärleksört
inkorporerar sjukhustaket
i fredlig samexistens med
maskrosens generationer
klöver rölleka och timotej
lämlar och grässtjärnblommor

i en annan dröm betar kråkan fetbladen
på taket till människans
plåtklädda nattgömslen

i drömmen ändras den andra kemin
när kärleken rör människan
från sig själv

molnens outsagda åtbörder
hävande med riktning
in mot det stora bevarandet

tidens kameler rullar sten
inuti ekar storheter
ger sig handlöst hän