Vi är försvunna
i en tid av förstörelse och plåga
Ser vad som ligger närmast för våra händer
utan att känna efter vad som vore bäst
Bryr oss bara
om det som gynnar oss själva,
på kortaste tiden.

Vi vill hylla oss själva
men sänka andra.

I en era av att klara allt
Tappar vi bort varandra
och det som faktiskt betyder något
Springer ikapp våra barndomsdrömmar
Lämnar de som inte orkar hålla upp tempot
efter oss.
Lika som vi lämnar allt som inte gynnar oss nu
bakom oss.