Låt oss bygga mot pilars skur
en pelare god som en mur
med styrka att bära ett tak
och hålla fienden slak
För nu får ingen krossa allt
som saknats oss åren vi svalt
Vi skydda nu bönderna bör
att aldrig grödorna dör

Ty en spade i mänskohand
gör fruktbart och åtråvärt land
och rikedom tätt faller på
– om den vill varje man rå
Nu försvara vi må vår stad
mot ränker som sylvassa blad
vi som trott att fredsviljan vår
segrat för tusende år

Janus portar för vinden står
där blottandes pina och tår
och torka i tidernas grus
lämnandes allt utom ljus
Låt oss kväva den bistra eld
som pant utan vidare gäld
och herrar nu bli över den
som länge varit vår vän.



2/11 1986